Fortsätt till huvudinnehåll

Slätröntgen + Quiz


Nu leker vi quiz! Vad är det för patologi på bilden?
(Rätt svar längst ner).



Rutinerna i Portugal skiljer sig från Sverige eftersom det finns så lite klinisk information om patienterna. Här gäller det att förhöra dem beroende på undersökningens syfte, exempelvis om det är en lunga vi ska röntga inför en operation eller om det handlar om försäkringskontroller. För det mesta tas det bara en frontal på lungor och sida om läkaren begärt det. I vissa fall kan de också ha begärt en sidobild med höger sida mot detektorn beroende på vad läkaren vill se. Men vridningar tas bara ifall det är metastaser eller tumörer de frågar efter, en sådan undersökning fick jag aldrig se här. För det mesta var patienterna friska eller kom för kontroller efter gamla trauman. 


När patienter som är inneliggande ska röntgas kör personalen mobiletten upp till avdelningen precis som jag hade sett göra i Sverige. Det roliga i det här fallet var att deras maskin såg ut som en giraff. Tidigare hade det kommit upp i ett samtal mellan mig och kollegan jag skrev examensarbetet med hur roligt det skulle vara om mobiletten på sjukhus kunde ha ett trevligare utseende, exempelvis som de för barn ser ut på vissa ställen där de ser ut som giraffer.



En intressant undersökning där jag röntgade en dam vars hand såg deformerad ut, i början trodde jag det handlade om RA. Min handledare fick hjälpa mig att positionera för vridningen för det var svårt att få fingrarna att samarbeta och vara stilla. Den hade det typiska utseendet med sneda och krokiga fingrar med inskränkt rörlighet. Dock såg det inte ut som RA på bilderna, ingen urnötning eller inflammation runt lederna. Det visade sig att det handlade om Ehlers-Danlos syndrom. Det är en ärftlig sjukdom som påverkar bindvävnaden, senorna i patientens hand var särskilt skadade och ser därför ut så här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hospital São Francisco Xavier

Sista delen av vår praktik blev vi placerade på ett sjukhus utanför city. Sjukhuset São Francisco Xavier är statligt ägt och ligger i Belem, kallas också för konstens sjukhus pga av den konstnärliga inredningen och bildgallerian i korridoren. Vi praktiserade inom slätröntgen på akutverksamheten. Den fungerar så att patienter med akuta skador kommer in till akuten där en sjuksköterska sköter triageringen och skickar patienten till rätt avdelning efter den initiala bedömningen. Patienten med skelettskador skickas omedelbart till väntrummet till slätröngen. Här behövs ingen remiss. Undersökningen läggs upp i RISet utan mycket klinisk information. Ofta står det endast trauma och teknikern har ansvar över att ta reda på var det gör ont och vad det är för kroppsdel som ska undersökas. Efter undersökningen görs heller ingen dokumentation. Bilden skickas till akutläkaren eller ortopeden som kommer träffa patienten efteråt och bestämmer behandlingen utifrån det de tolkat ...

Slätröntgen på Hospital da Luz

Största delen av vår placering sker på Hospital da Luz, ett privat storsjukhus i Lissabon som ägs av Luz Saúde.                                                              Hospital da Luz i Lissabon Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så har patienterna med sig sin egen remiss, oftast står det ingen anamnes, endast önskad undersökning och antal projektioner. När patienten kommer in frågar man födelsedatum och stämmer av med bokningen, var i kroppen det gör ont och anledningen till att patienten ska undersökas. I början fick vi stöd av våra handledare genom att de kommunicerade med patienten medan vi fick ställa in. Sedan blev vi tvungna att lära oss några fraser på portugisiska för att kommunicera med dem, det är inte lika vanligt här som i Sverige att folk talar engelska. Här tas det färre bilder: hand, 2 projektioner:...

MR vecka III

Före undersökningen när patienten sitter i väntrummet får den läsa igenom och kryssa i alla kontraindikationer för MR. Det är en lång lista med frågor om metaller och implantat i kroppen, allergier, tidigare operationer och nuvarande medicinering och sjukdomar. Det hände ofta att de rörde ihop ja och nej svar pga nervositet inför undersökningen. Men personalen brukade gå igenom alla frågor muntligt före undersökningens start. De får också signera ett medgivande om att bli undersökta med magnetkameran och kontrastmedel och om att de hade förstått möjliga risker. När det gäller ergonomin märkte jag att både teknikerna och assistenterna är bättre än personalen i Sverige. De låter patienten komma upp ur sängen och lägga sig själv och hjälper till bara i extrema fall. Resultatet blir att patienterna får hitta ett sätt att sköta sig själv, upplever större självständighet och personalen får ha hälsan i behåll. Detta är något som jag känner att personalen i Sverig...