Fortsätt till huvudinnehåll

MR vecka III


Före undersökningen när patienten sitter i väntrummet får den läsa igenom och kryssa i alla kontraindikationer för MR. Det är en lång lista med frågor om metaller och implantat i kroppen, allergier, tidigare operationer och nuvarande medicinering och sjukdomar. Det hände ofta att de rörde ihop ja och nej svar pga nervositet inför undersökningen. Men personalen brukade gå igenom alla frågor muntligt före undersökningens start. De får också signera ett medgivande om att bli undersökta med magnetkameran och kontrastmedel och om att de hade förstått möjliga risker.




När det gäller ergonomin märkte jag att både teknikerna och assistenterna är bättre än personalen i Sverige. De låter patienten komma upp ur sängen och lägga sig själv och hjälper till bara i extrema fall. Resultatet blir att patienterna får hitta ett sätt att sköta sig själv, upplever större självständighet och personalen får ha hälsan i behåll. Detta är något som jag känner att personalen i Sverige kan bli bättre på, att låta patienter klara sig själva så långt som det är möjligt och inte inhabilitera dem i tron att de hjälper till. När en patient behöver förflyttas från säng till undersökningsbord ser personalen till att vara tre eller fyra som drar. Inte en enda gång såg jag att de skötte det själva. Här finns inga ursäkter som tidsbrist och att patienten är liten och lätt trots att de har samma belastning som i Sverige och mycket mer press på att leverera pga konkurrens.




Lunch på Hospital da Luz

Luncherna på sjukhusrestaurangen, med ett överkomligt pris på 4.30 euro för personal och studenter, var alltid dagens höjdpunkt.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

MR vecka II

MR bröst visste jag inte fanns förrän min första mammoplacering, den är trots allt en relativ ny undersökningsmetod. Här får ni se en bild på sjukhusets sprillans nya, endast 8 månader gammal Siemens 3 T, förberett inför kommande MR bröstundersökningar. En intressant händelse i veckan var en neuroundersökning på ett barn med lätt förståndshandikapp. Teknikerns bemötande var professionellt men barnanpassat. Hon använde enkla ord och talade sakta. Här finns det inga distraktioner eller leksaker för barn varken i väntrum eller i undersökningsrummet. Föräldrarna får ingen information på förhand. Barnet fick testa larmknappen för att känna sig tryggare att teknikern skulle komma om han ringde. Bemötandet av patienter här skiljer från Sverige i det att de anses vara klienter och inte patienter vilket hör ihop med att det är ett privatsjukhus. Sedan finns det en kulturell aspekt på det hela och det är att bemötandet inte får vara personligt utan formellt. Teknikerna ropar upp ...

Hospital São Francisco Xavier

Sista delen av vår praktik blev vi placerade på ett sjukhus utanför city. Sjukhuset São Francisco Xavier är statligt ägt och ligger i Belem, kallas också för konstens sjukhus pga av den konstnärliga inredningen och bildgallerian i korridoren. Vi praktiserade inom slätröntgen på akutverksamheten. Den fungerar så att patienter med akuta skador kommer in till akuten där en sjuksköterska sköter triageringen och skickar patienten till rätt avdelning efter den initiala bedömningen. Patienten med skelettskador skickas omedelbart till väntrummet till slätröngen. Här behövs ingen remiss. Undersökningen läggs upp i RISet utan mycket klinisk information. Ofta står det endast trauma och teknikern har ansvar över att ta reda på var det gör ont och vad det är för kroppsdel som ska undersökas. Efter undersökningen görs heller ingen dokumentation. Bilden skickas till akutläkaren eller ortopeden som kommer träffa patienten efteråt och bestämmer behandlingen utifrån det de tolkat ...

Raios X

Med hjälp av ortopantomografi skapas en panoramabild av tänder, käke och lederna och undersökningarna genomförs av teknikerna på röntgenavdelningen.  Blyförkläde sätts också på patienter på ortopantomografiska undersökningar fast stråldoserna är så låga. På tal om strålsäkerhet så körs barnundersökningen på Da Luz med samma parametrar som för vuxna. Jag påpekade detta för teknikerna men de sa att deras bästa optimering var med ögonmått. De sänkte kV eller mAs lite men hade inte riktlinjer att följa efter barnets ålder och vikt som vi gör i Sverige vilket är väldigt synd tycker jag. Speciellt eftersom de har för vana att blända ut oerhört mycket så blir det onödigt höga stråldoser för barn som är så strålkänsliga. I kontrast till detta så sätter de blyförkläde på alla patienter i alla undersökningar vilket känns också lite extremt. Att täcka baken på en äldre patient med blyförkläde när de ska köra en PA lunga verkar inte så relevant som att optimera ...