iLissabon

Första veckan på MR har gått över förväntan tack vare mina otroligt kompetenta och hjälpsamma handledare men också för att jag tycker det är en intressant modalitet. Veckan startade med en crashcourse i MR-fysikens grunder med min handledare/kliniklärare. Får erkänna att jag glömt bort det mesta. På sjukhuset finns 4 MR maskiner, två 1,5 T och två 3 T. Än så länge har jag bara varit placerad på 3 T och sett undersökningar på hals, hjärna, leder, buk, bröst och prostata. Onsdag denna vecka var prostatadag och min lyckodag! Efter 3:e undersökningen tyckte min handledare att det var dags för mig att ta över manöverpanelen (se fotobevis nedan). Prostataundersökningar kan köras på 3 T maskiner istället för att använda endorectal coils på en 1.5 T. Protokollet är fastställt av American Urological Association. Anestesiundersökningar körs på morgnarna av team med narkosläkare, sjuksköterska, röntgensjuksköterska och undersköterska. Klaustrofobiska patienter sövs ner med propofol före unde

Största delen av vår placering sker på Hospital da Luz, ett privat storsjukhus i Lissabon som ägs av Luz Saúde.                                                              Hospital da Luz i Lissabon Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så har patienterna med sig sin egen remiss, oftast står det ingen anamnes, endast önskad undersökning och antal projektioner. När patienten kommer in frågar man födelsedatum och stämmer av med bokningen, var i kroppen det gör ont och anledningen till att patienten ska undersökas. I början fick vi stöd av våra handledare genom att de kommunicerade med patienten medan vi fick ställa in. Sedan blev vi tvungna att lära oss några fraser på portugisiska för att kommunicera med dem, det är inte lika vanligt här som i Sverige att folk talar engelska. Här tas det färre bilder: hand, 2 projektioner: frontal och PA vridning. Knä, 2 projektioner: frontal och sida med 5 graders vinkling kaudalt ifrån. Sidobilder på lungor tas med höger sida mot detektor

Vår första praktikvecka blev vi placerade på en mindre privat klinik i Entre Campos. Vår handledare kunde ingen engelska så veckan blev en intensivkurs i portugisiska, tack Gud för Google Translate och kroppsspråk. Här lärde vi oss att  joelho betyder knä ,  cotovelo är armbåge och fique com a sua cueca, por favor , behåll underkläderna på, tack! Maskinen är en gammal Siemens med kassetter. Här såg vi för första gången hur röntgensjuksköterskorna i Portugal arbetar. Till skillnad från Sverige använder de blyskydd på patienterna de undersöker, de bländar gärna ut mycket och många gånger utanför kassetten, sedan beskär de bilderna. Här tar man också färre bilder. Patienterna kom själva med pappersremiss i handen och först då fick vi reda på varför undersökningen skulle göras. Patienterna identifieras inte i systemet med deras personnummer utan med namn och undersökningsnummer. Här har de inte samma resurser som i Sverige så personalen får vara uppfinningsrik och använda alla tänkb